Buddhism och haiku

Mon, 29 May 2006 00:52:00 +0200

F�r drygt ett �r sedan blev jag ombedd av tidskriften Buddhism-nu att skriva en artikel om f�rh�llandet mellan buddhism och haiku, som senare kom att publiceras i deras allra f�rsta nummer (nr 1, 2005). Eftersom den artikeln ocks� kan fungera som en allm�n introduktion till sj�lva haikukonsten, �terger jag den h�r oavkortad:

Att peka p� m�nen - buddhism och haiku

Om man sl�r upp i de buddhistiska ordb�cker som finns p� marknaden, kan man n�stan alltid hitta uppslagsordet "haiku". Betyder detta att haiku �r n�got "buddhistiskt"? Nej, egentligen inte - d�remot m�h�nda att haiku �r n�got som l�mpar sig att kombinera med buddhistiskt ut�vande.

p� tempelklockan

en slumrande

fj�ril

Buson (1716-83), Japan

Jag t�nker inte h�r g� in p� haikuns historia eller den omdebatterade fr�gan om graden av inflytande fr�n buddhistiskt t�nkande och zenbuddhistisk estetik p� sj�lva formen, utan i st�llet koncentrera mig p� fr�gan hur haiku, s� som den nu ser ut, kan anv�ndas i samband med buddhistiskt ut�vande, eller n�rmare best�mt haiku i den form den har f�tt i v�stv�rlden, framf�r allt inom den engelskspr�kiga v�rlden.

De stora skillnaderna mellan japanska och de indoeuropeiska spr�ken, och mellan japanska och v�sterl�ndska litter�ra konventioner, st�ller oss inf�r fr�gan hur v�sterl�ndsk haiku egentligen b�r f�rh�lla sig till den japanska f�rebilden, b�de vad g�ller form och inneh�ll. Utan att g� in p� den omfattande debatten kommer jag h�r utg� fr�n en beskrivning som numera, om �n med vissa variationer, representerar den dominerande traditionen inom v�sterl�ndsk haiku efter ett halvsekels utveckling och pr�vande av olika l�sningar, inte minst i Nordamerika.

h�st

st�nger av radion

f�r att lyssna

Ernest J Berry, Nya Zeeland

En haiku kan d� kortfattat s�gas ha f�ljande fem k�nnetecken:

1) Den best�r av tre rader om sammanlagt max 17 stavelser, oftast f�rre.

2) Den uttrycker eller antyder p� n�got s�tt vilken �rstid den �r skriven, oftast genom att behandla n�got ur naturen. Man r�knar med fem �rstider: v�ra vanliga fyra plus ny�r.

3) Den presenterar en specifik h�ndelse i nutid, det s� kallade "haiku�gonblicket" - inte ett l�ngre skeende eller n�gon allm�ngiltig princip.

4) Den inneh�ller ett "brott", som delar upp den i tv� sj�lvst�ndiga delar, eller tv� samtidiga "bilder". Brottet infaller i allm�nhet mellan f�rsta och andra eller mellan andra och tredje raden.

5) De tv� separata bilderna har b�da funktionen att �msesidigt belysa och f�rdjupa tolkningen av den andra bilden, exempelvis genom kontrast, parallell eller �verraskning. J�mf�relsen mellan delarna kommenteras eller f�rklaras inte i haikun, utan l�mnas �t l�saren.

v�rst�dning

gudar och gudinnor

ute i gr�set

Shiki (1867-1902), Japan

Vad kan d� detta ha med buddhistisk ut�vning att g�ra? Det f�rsta, och kanske mest uppenbara, �r att haiku inneb�r en str�van att se verkligheten som den �r - inte s� som jag sj�lv uppfattar den. Det �r ett av sk�len till haikuns korthet: man undviker on�diga beskrivande ord (tolkande adverb och adjektiv), subjektiva kommentarer och tolkningar. Detta har tv� sidor: dels f�r l�saren inte tillg�ng till upplevelsen i sig ifall f�rfattaren st�ller sig emellan och utg�r ett tolkande filter, och dels inneb�r det en tr�ning f�r f�rfattaren att v�nja sig vid att kunna betrakta verkligheten utan att automatiskt beh�va tolka, bed�ma och v�rdera den.

Detta kan ocks� sammanfattas med en devis som ofta anv�nds i v�sterl�ndska haikukretsar: "show, don't tell", dvs "visa, inte ber�tta". I st�llet f�r att ber�tta om det haiku�gonblick jag upplevt, �r m�let allts� att helt enkelt visa det jag upplevt, och l�ta l�saren uppleva det sj�lv, direkt. Detta �r ocks� en huvudanledning till att man brukar anv�nda presens i haiku, eftersom haiku i d�tidsform redan genom den formen k�nns distanserad och �terber�ttad i st�llet f�r omedelbart tillg�nglig f�r l�saren.

h�stkv�ll

mitt sjukhusf�nster

blir en spegel

Zinovij Vajman, Ryssland

Det som underf�rst�tt f�renar dessa synpunkter �r att det egentligen inte �r sj�lva texten, "dikten", som �r det centrala i haiku, utan den upplevelse, (haiku�gonblicket), som haikun pekar p�. P� samma s�tt som Buddha p�pekade att hans l�ra bara var fingret som pekade p� m�nen, och att man inte ska koncentrera sig p� fingret i st�llet f�r m�nen, �r haiku allts� ocks� bara ett finger som pekar p� m�nen. Man ser inte m�nen b�ttre f�r att fingret som pekar p� den b�r en ring prydd med briljanter, och av samma sk�l b�r haikun inte dra uppm�rksamheten fr�n det den pekar p�, genom t ex komplicerade, i�gonfallande eller alltf�r "finurliga" formuleringar. Det som g�r en haiku lyckad �r inte om den �r vacker, fyndig, rolig eller intelligent, utan om den lyckas �sk�dligg�ra det den vill peka p�. M�nga haiku inneh�ller visserligen humor och fyndighet, men deras funktion b�r d� vara att g�ra m�nen mer synlig, inte fingret.

Liksom pekfingret inte ber�ttar vad det pekar p�, utan bara visar, inneh�ller haikun i sig inte heller n�gon "komplett bild", utan fungerar mycket genom antydningar, varvid det centrala ofta kan finnas n�gonstans "mellan raderna" och inte i sj�lva texten. S�rskilt g�ller detta som sagt sj�lva f�rh�llandet mellan de tv� bilderna som ing�r i haikun.

tystnad

m�nen bryter fram

genom fyrverkerir�ken

Tore Sverredal

Om vi sammanfattar s� h�r l�ngt, �r allts� haiku en hel process, som best�r i att man i ett tillst�nd av full sinnesn�rvaro och utan att vara jag-centrerad upplever en relation med den yttre verkligheten i form av naturen, och kort, rakt och otolkat genom n�gra ord g�r denna upplevelse tillg�nglig �ven f�r l�saren, eller r�ttare sagt g�r l�saren uppm�rksam p� denna upplevelse. Med full sinnesn�rvaro syftar jag h�r p� det som p� engelska brukar �vers�ttas med ”mindfulness”, och som i brist p� n�gon bra svensk motsvarighet skulle kunna beskrivas som full och icke-v�rderande uppm�rksamhet och n�rvaro i hela medvetandet och i de sex sinnena japanerna r�knar med (v�ra vanliga fem plus "tankesinnet"). F�r mer om detta, l�s t ex Mandeltr�det i din tr�dg�rd av Thich Nhat Hanh.

Mycket av vad jag skrivit hittills r�r sig kring en typisk buddhistisk infallsvinkel, n�mligen icke-dualismen, eller str�van att inte g�ra �tskillnad mellan subjekt och objekt, i detta fall upplevaren och det upplevda. B�de n�r jag upplever haiku�gonblicket, n�r jag formulerar haikun och n�r l�saren l�ser den, �r det mer fr�ga om en identifikation med haikuns inneh�ll �n om best�mda roller och infallsvinklar. D�rf�r brukar man ocks� ofta undvika namn och personliga pronomen, s�rskilt "jag" och "du". Om man n�gon g�ng anv�nder dem �r det p� ett mer obest�mt s�tt, som inbjuder vem som helst att identifiera sig med vilken roll som helst.

vinterm�ne

n�r jag knackar p� porten

h�rs klapper av skor

Buson (1716-83), Japan

Fr�n denna identifikation kommer vi s� till ett annat grundl�ggande buddhistiskt begrepp, n�mligen medk�nsla. En haiku handlar v�ldigt ofta om sm�, vardagliga, anspr�ksl�sa djur och ting, s�som insekter, sm�f�glar, blommor och daggdroppar, snarare �n om stora, majest�tiska, imponerande ting. Haiku pr�glas i princip alltid av en medk�nnande och v�lvillig inst�llning. Irritation, grymhet, hat och ot�lighet har ingen naturlig plats i haiku-genren. Den japanske 1700-talsm�staren Issa har t ex blivit den kanske allra mest popul�re haiku-poeten i Japan just genom sina djupt medk�nnande haiku om insekter och andra "obetydliga" djur.

b�gnande hylla

en silverfisk

g�r sp�r i dammet

Johannes Manjrekar, Indien

N�sta buddhistiska begrepp som ocks� pr�glar haiku �r obest�ndighet. Redan anknytningen till naturen och �rstiderna f�r ju l�tt in i ett perspektiv av f�r�ndring och obest�ndighet, men haiku behandlar ofta de mest utpr�glat obest�ndiga komponenterna i naturen, som fj�rilar och m�nens spegling i daggdropparna. Ofta kontrasteras dessa i sin tur mot till synes best�ndiga ting, som berg, murar och oceaner (som ju tydligare �n det mesta inneh�ller b�da kontrasterna i sig), men den "obest�ndigare" bilden fungerar d� ocks� som p�minnelse om att den "best�ndigare" �ven den �r obest�ndig.

m�rker �ver sn�n

endast v�gskummet

g�r havet synligt

Tore Sverredal

Sammantaget kan man s�ga b�de att haiku kan vara en hj�lp att utveckla vissa grundl�ggande buddhistiska egenskaper, och att en buddhistisk inst�llning och syn p� omv�rlden kan vara en utm�rkt hj�lp att skriva b�ttre haiku. En av de mest p�fallande sakerna jag sj�lv upplevt efter att ha �gnat mig �t haiku, �r att det p� ett best�ende s�tt har p�verkat perceptionen - dels l�gger man m�rke till saker som man inte gjort tidigare (sm� v�xter och insekter, lukter, ljud, osv) och dels blir det allt mer s�llan de upplevs som negativa: myggan som inar i sovrumsm�rkret, getingen som landar p� sockerkakan och spindeln som kryper �ver foten n�r man sitter p� toaletten f�rvandlas allt mer fr�n st�rningsmoment till haiku�gonblick.

(Samtliga i artikeln f�rekommande haiku �r �versatta av artikelf�rfattaren.)

Rekommenderad litteratur:

De b�sta introduktionerna vad g�ller haikuf�rfattande �r f�rmodligen

Higginson, William J, med Penny Harter: The Haiku Handbook - How to Write, Share, and Teach Haiku, Kodansha International, 1989

Gurga, Lee: Haiku: A Poet's Guide, Modern Haiku Press, 2003

Bra haikuantologier p� engelska finns det ganska gott om, och n�gra som jag speciellt kan rekommendera �r

Kacian, Jim, red: snow on the water - The Red Moon Anthology of English-Language Haiku 1998, Red Moon Press, 1999 (och andra i samma serie, �rligen fr�n 1997)

Ross, Bruce, red: Haiku Moment - An Anthology of Contemporary North American Haiku, Charles E. Tuttle Company, 1993

Swede, George och Brooks, Randy, red: Global Haiku - Twenty-five Poets World-wide, Mosaic Press, 2000

Den som verkligen vill f�rdjupa sig i �mnet kan f�rs�ka f� tag p� f�ljande gamla klassiker:

Blyth, R H: Haiku, vol 1-4, Hokuseido Press, 1949-52

Blyth, R H: A History of Haiku, vol 1-2, Hokuseido Press, 1963-64

Bland de mer anv�ndbara websidorna vad g�ller haiku kan n�mnas

The Open Directory, "Haiku and Related Forms" (William J Higginson): http://www.dmoz.org/Arts/Literature/Poet...u_and_Related_Forms/

"Links to Haiku sites" (Mark Alan Osterhaus): http://my.execpc.com/~ohaus/haiklink.htm

P� svenska �r det �n s� l�nge betydligt sv�rare att hitta bra litteratur om haiku, men p� senare �r har det b�rjat komma en del bra titlar. En informativ men kort �versikt samt en antologi �ver b�de klassisk och modern japansk haiku finns i

Varg�, Lars: Japansk haiku, v�rldens kortaste diktform, Carlssons, 2003

Bland de rena antologier som kommit p� senare �r kan jag framf�r allt rekommendera

Cobb, David, red: Haiku, Alfabeta, 2003 (klassisk och modern japansk haiku, utm�rkt �versatt av Eiko och Christer Duke) och

Haiku f�rvandlingar - Dikter i urval av Svenska Haiku S�llskapet, �stasieninstitutet, 2004 (nyskriven svensk haiku)

Slutligen finns det sedan n�gra �r en mycket l�sv�rd svensk tidskrift om haiku, passande nog kallad Haiku, som utges av Svenska Haikus�llskapet och bl a kan f�s genom att bli medlem i s�llskapet (c/o Florence Vil�n, H�ckv�gen 23, 132 43 Saltsj�-Boo).

Tore Sverredal �r aktiv medlem i F�reningen f�r Tibetansk Buddhism i G�teborg och i Svenska Haikus�llskapets styrelse. Han har under ett antal �r undervisat i haiku i olika sammanhang och �r publicerad med flera haiku i antologin Haiku - f�rvandlingar, i tidskriften Haiku samt flerst�des p� Internet. Efter universitetsstudier i bl a religionshistoria och japanistik sadlade han om och �r numera verksam som s�ngare p� G�teborgsoperan.Den som har vidare fr�gor �r v�lkommen att kontakta artikelf�rfattaren p� e-mail: ts[snabel-a]musiker.nu

Blockfl�jt och haiku

Thu, 25 May 2006 23:16:00 +0200

Tiderna f�r�ndras. N�r jag var en liten l�gstadieslyngel var det fortfarande s� att alla barn som ville l�ra sig spela n�got musikinstrument p� Kommunala Musikskolan m�ste b�rja med ett �rs blockfl�jt i grupp. Vi som varit med om det (och vi �r ganska m�nga!) har nog n�stan alla ungef�r samma upplevelser: billiga plastblockfl�jter spelade unisont av en grupp sm�barn - som inte hunnit l�ra sig vare sig spelteknik, intonation eller rytm - l�ter helt enkelt outh�rdligt! Framf�r allt minns man de sv�vningar som uppst�r n�r fl�jter spelar (mer eller mindre) unisont ... De flesta vill s�ledes knappt ta i en blockfl�jt under resten av sitt liv, bortsett fr�n en och annan barockentusiast som forts�tter att spela p� egen hand just f�r att det �r s� "l�tt" och inte kr�ver n�gra speciella fackkunskaper.

Tror de.

I sj�lva verket �r blockfl�jt ett av de vackrare instrument man kan lyssna p� (eller spela, f�rst�s!), om det bara �r en bra fl�jt trakterad av en kunnig blockfl�jtist. Dess rykte som "bara ett enkelt nyb�rjarinstrument f�r sm� barn" beror endast p� att n�gon pedagog vid mitten av f�rra seklet r�knade ut att det �r billigt (om man k�per en billig skr�pfl�jt, vill s�ga), l�tt att h�lla i (d�rmed inte sagt att det �r l�tt att h�lla den p� ett riktigt s�tt), l�tt att f� ton i (�ven om nyb�rjarnas "ton" knappt ens liknar den ton instrumentet �r avsett f�r), har en l�tt fingers�ttning (�tminstone s� l�nge man spelar enkla barnvisor i f�rsta oktaven) och �r l�tt att ta med sig (sant!).

Den som �r mer insatt i musikinstrument vet att det finns m�nga instrument som egentligen �r betydligt l�ttare/mer l�mpliga f�r nyb�rjaren - t ex piano, som man ju inte (sj�lvf�rv�llat) kan misslyckas med intonationen p� alls. Man har kort sagt s�lt blockfl�jtens sj�l f�r att p� konstlad v�g kunna anv�nda det som nyb�rjarinstrument (och endast det!) - och i svallv�gorna d�refter skr�mt bort de flesta fr�n att uppskatta blockfl�jtmusik, och m�nga fr�n att uppskatta musik �ver huvud taget.

Vad har nu detta med haiku att g�ra?

Jo, det �r helt enkelt s� att haiku har givits ungef�r samma behandling. Arm�er av svenskl�rare och skrivarkursledare har, i allm�nhet utan n�gra m�rkbara egna kunskaper eller insikter i haikuformen, l�rt ut en fullkomligt sj�lsd�d karikatyr av haiku, och itutat ett par generationer skolelever att haiku �r en enkel nyb�rjarform av poesi som inte kr�ver n�got annat �n att den �r p� sjutton stavelser uppdelade p� tre rader - m�jligen kompletterat med n�got svepande om att den g�rna f�r vara rolig och handla om naturen (intressant kombination ...).

Det �r s�ledes dags f�r en r�ddningsaktion f�r denna subtila och uttrycksfulla diktart (blockfl�jten l�mnar jag �ver �t n�gon annan frivillig ...)! Min plan �r att �gna hela denna blogg �t haiku, f�rklara dess grunder, komma med litet tips f�r aspirerande skribenter, recensera b�cker och hemsidor i �mnet, tipsa om f�reningar, tidskrifter, t�vlingar och annat i �mnet, samt kommentera enskilda haiku - allt fr�n klassiska m�sterverk till mer eller mindre lyckade f�rs�k (skicka g�rna in haiku om ni vill ha kommentarer!), alltid med syftet att f�resl� l�mpliga f�rb�ttringar, fruktbara s�tt att t�nka, och metoder att arbeta sj�lv med sitt haikuskriveri.

V�lkomna, allts�, till min haikublogg! Alla synpunkter och f�rslag �r v�lkomna - likas� fr�gor och andra funderingar!